Att svära i kyrkan...

"Detta är en viktig bok; ja, kanske viktigare än alla de ofta högst kvalificerade böcker som redan har skrivits i detta ämne. Alla borde läsa den!" Bibliotekstjänst

Boken om en av vår tids stora frågor - belyst ur massor med perspektiv... Författarna är:

Amelia Bryne bor i Brooklyn och hon berättar om de osynliga ekonomierna som växer fram där. Ekonomier där människor tar egna initiativ och där livet och inte pengarna är i fokus. 

Alf Hornborg beskriver hur våra sätt att prata om pengar, levnadsstandard och teknisk ”utveckling” är ideologiska dimridåer som gör de globala orättvisorna mindre upprörande.

Anders Wijkman tar fasta på finanssektorns roll och dess oförmåga att väga in naturvetenskapliga aspekter i räkenskaperna. Och det är inte bara denna oförmåga som är problematisk, storleken i sig är ett hot.

 

Anna Borgeryd ställer utvärderande frågor: Vad är det som är bra med hur industrisamhället försörjer oss? Och vad är det som är kortsiktigt och ohållbart? Västvärlden haft årtionden av kostsam pseudotillväxt - vi nu måste förändra de ekonomiska spelreglerna.

Anne Jerneck visar hur forskningsämnet hållbarhetsvetenskap vuxit fram som ett tvärvetenskapligt initiativ för att överbrygga klyftan mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Bengt Brülde slår fast att det inte räcker med teknologiska framsteg utan att det också krävs livsstilsförändringar för att lösa klimatproblemet. Finns det då någon etik som kan stötta oss i denna process?

Billy Larsson granskar klimatfrågan med hjälp av en analogi med missbruksproblematik. För att komma ur vårt missbruk krävs både att vi släpper fokuseringen på ekonomisk tillväxt och att vi tillämpar en förnyad etik. 

Birger Schlaug menar att vi i varje tidevarv måste ställa oss frågan: vad är bättre liv? Alltmer talar för att bättre liv idag är mer fri tid, mer social närvaro och mer delaktig kultur. Något som snarast motverkar ekonomisk tillväxt. Vad är det då som gör att vi ändå håller fast vid tillväxttron?

Boo Östberg och Fredrik Sjöberg sätter upp sambandet: Energi = Ekonomi = Välfärd = Demokrati. Denna mycket förenklade ”formel” är grunden då de frågar sig om demokratin kommer stå pall.

 
Christer Sanne tar till bilden av en lök med tre lager för att beskriva social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Med denna liknelse betonar han att de tre hänger intimt samman, är beroende av varandra, men inte på något sätt är likvärdiga. 
 

Fredrik Lindströms utgångspunkt är att vårt tillväxtbegrepp faktiskt innebär att vi aldrig får bli nöjda. Så fort vi blir för belåtna med våra liv så blir vi sämre på att konsumera, och äventyrar därmed vår välfärd. 

Katarina Bjärvall ger sig ut med tummen över vägen och skissar fram liftandet som ett sätt att sabotera konsumtionskulturen. Att lifta är att spara pengar och miljö men också att osäkra tillvaron, öppna sig för slumpen och hitta tillit till mänskligheten.  

KG Hammar tar upp den inre och andliga tillväxten. En tillväxt som inte tär på några ändliga naturresurser och som kanske är en förutsättning om vi ska kunna säga nej till den ekonomiska tillväxten.

 
Lars Wilderäng identifierar de två fundamenten som tillväxten vilar på: befolkningsökningen och den ökade användningen av fossil energi. När inget av detta längre är möjligt måste samhället ställas om för att inte riskera människovärde, jämlikhet, frihet och demokrati. 

Per Grankvist inleder med att skärskåda vårt ordbruk. Vad vi lägger i ordens betydelse, vad som sägs i klartext och vad som står mellan raderna är mycket viktigare än vad man kan förledas tro.

Pernilla Hagbert diskuterar den paradoxala innebörden av tron på grön tillväxt, med byggindustrin och bostadsbranschen som illustrativt exempel.

Pär Holmgren pekar på nödvändigheten att i alla beslut ta hänsyn till att energi, ekonomi och ekologi hänger ihop. Vi ser idag framför allt i Arktis hur den desperata jakten på energi leder till att miljöfrågorna kommer i andra hand.

Sara Karlsson är tydlig med att identifiera två aspekter av tillväxtdiskussionen. Å ena sidan frågan om tillväxten är möjlig och å andra sidan frågan om den är något att sträva efter. Hon vrider och vänder på tankarna om tillväxt är önskvärd. 

Stefan Edman sätter fokus på de globala överlevnadsfrågorna. Han saknar inte idéer om vad som borde göras, men för det krävs både politisk handlingskraft och förändringar på det individuella planet.

Stellan Tengroth tar avstamp i de villkor för växande som gäller inom biologin och analyserar möjligheterna för fortsatt BNP-tillväxt. Kapitlet avslutas med en appell för förnöjsamhet.

Stina Oscarson skriver om hur kulturen kidnappats för att bli en del av en ohållbar utveckling. 

Susanna Elfors reflekterar över städernas tillväxt och över hur dessa ständigt förväntas bli större på bekostnad av grönområden för ekosystemtjänster, matförsörjning och rekreation. Den gröna förorten kan fungera som en modell för den omställning som vi måste göra.

Ylva Lundin föreslår i bokens sista kapitel att vi tar hjälp av begreppet ”resiliens” när vi försöker förändra oss själva och vårt samhälle. Hon berättar konkret och personligt om några av de saker som omställningsrörelsen arbetar med.

Boken finns bland annat i nätbokhandlarna.